tjatja bloggen, emma och maj har! Nu har vi kommit igang med massa i teamet. I mandags stadade vi runt huset (house of joy) Alla blev valdigt imponerade for vi var grymma, och de var stor skillnad efterat! I Tisdags var vi mycket i stan for att missionera. Pa kvallen sjong vi massa sanger pa torget och bad for manga manniskor som kom forbi. Det var helt klart asgott att gora manniskor glada. Emma var ocksa tvungen igar att kopa kakor pa "ICA" :)
Idag har vi varit pa ett barnhem for barn och ungdomar som har foraldrar som sitter i fangelse. Det var roligt, vi hade drama, lekar och vi sjong med dom. Dom tyckte de var valdigt roligt att vi var dar.
Vi i Teamet har sjukt bra gemenskap, de blir bara battre for varje dag, vi skrattar och grater tillsammans och ledarna ar grymma! Pa stallet vi bor pa ar de jatte bra mat ocksa.
Nu ska vi sova lite, HA DE GOTTANS, \\rumanien teamet(fjortisteamet)
onsdag 23 juni 2010
söndag 20 juni 2010
dag 2 Rumänien
Tänk dig att du sitter på ett torg. Framför dig finns en stor fontän och bakom dig ligger en mäktig kyrka.
Du hör ljudet av klassisk musik och pratande människor. Du ser barn i trasiga kläder som säljer blommor för att förhoppningsvis kunna somna med mätt mage. Du ser tanter i stora kjolar som sitter och småpratar på en parkbank.
Mina Damer och Herrar, vi har kommit till Rumänien!
Bortsett från fattigdomen måste jag medge att Rumänien är ett otroligt vackert land.
Redan på resan hit fick vi chansen att se många sidor av landet, det jag blev mest imponerad av var deras otroliga elstolpar. Med sanningens ord, jag kunde knappt sluta titta pa dem. De består av en påle upp i luften med massa sladdar som hänger huller om buller, kors och tvärs. Hur coolt som helst.
Men nu ska jag sluta att skriva fakta om Rumäniens elstolpar, för det kanske inte är därför man vill läsa den här bloggen.
Igår var vi ute på rundtur i staden Cluj, där vi håller till. På torget (som beskrevs i inledningen) delades vi in i smågrupper för att be.
En av grupperna bad exakt samma bön som en kvinna som arbetar här på basen hade bett tidigare samma morgon. Hon blev starkt uppmuntrad och såg tydligt att Gud verkligen sänt oss hit. Vi fick chansen att prata med och be för 2 tanter på torget, och här brukar man vanligtvis inte kunna göra det.
Idag besökte vi en kyrka 15 minuter från basen. Vi tjejer fick gå i klänning till knäna och slöja på huvudet, helt utan smink och smycken. Mötet var bra, men inte jätte givande, med tanke på att det mesta sades på Rumänska. Mötet höll på i tre timmar och efteråt var vi alla helt slut. Men det var minsann en upplevelse.
Vi hörs! Kram Mathilda
Du hör ljudet av klassisk musik och pratande människor. Du ser barn i trasiga kläder som säljer blommor för att förhoppningsvis kunna somna med mätt mage. Du ser tanter i stora kjolar som sitter och småpratar på en parkbank.
Mina Damer och Herrar, vi har kommit till Rumänien!
Bortsett från fattigdomen måste jag medge att Rumänien är ett otroligt vackert land.
Redan på resan hit fick vi chansen att se många sidor av landet, det jag blev mest imponerad av var deras otroliga elstolpar. Med sanningens ord, jag kunde knappt sluta titta pa dem. De består av en påle upp i luften med massa sladdar som hänger huller om buller, kors och tvärs. Hur coolt som helst.
Men nu ska jag sluta att skriva fakta om Rumäniens elstolpar, för det kanske inte är därför man vill läsa den här bloggen.
Igår var vi ute på rundtur i staden Cluj, där vi håller till. På torget (som beskrevs i inledningen) delades vi in i smågrupper för att be.
En av grupperna bad exakt samma bön som en kvinna som arbetar här på basen hade bett tidigare samma morgon. Hon blev starkt uppmuntrad och såg tydligt att Gud verkligen sänt oss hit. Vi fick chansen att prata med och be för 2 tanter på torget, och här brukar man vanligtvis inte kunna göra det.
Idag besökte vi en kyrka 15 minuter från basen. Vi tjejer fick gå i klänning till knäna och slöja på huvudet, helt utan smink och smycken. Mötet var bra, men inte jätte givande, med tanke på att det mesta sades på Rumänska. Mötet höll på i tre timmar och efteråt var vi alla helt slut. Men det var minsann en upplevelse.
Vi hörs! Kram Mathilda
torsdag 3 juni 2010
Nedräkningen har börjat
11 dagar till avspark! Det börjar närma sig Mission Adventures 2010! På kontoret sitter hälften djupt fokuserade, stirrandes långt inne i deras datorskärmar, funderar, räknar, skriver mail, förbereder undervisning och tar hand om frågor som kommer in. Andra hälften ser vi inte mycket av, det är de som springer runt och förbereder praktiska saker, lagar det som är trasigt, ser till att allt finns där det ska när basen om en dryg vecka invaderas av 27 äventyrslystna ungdomar och ledare!
Jag lutar mig tillbaka, tittar på mina medarbetare och tänker att det här, det kommer bli succé! Med det här teamet kan det inte bli annat än bra! Vi har talare och ledare från fyra världsdelar som kommer att dela med sig av sina erfarenheter och sin vishet, fantastiska människor som har gett upp karriär och hemland för att tjäna Gud och följa honom dit han vill att de ska gå. Vi är otroligt tacksamma att de är med oss och bidrar till denna otroliga succé som MA 2010 kommer att bli!
Nästa vecka slipar vi på de sista detaljerna, sen kör vi!
Det närmar sig kära vänner, det närmar sig...
Från MA-kontoret
genom Ellen
over and out
Jag lutar mig tillbaka, tittar på mina medarbetare och tänker att det här, det kommer bli succé! Med det här teamet kan det inte bli annat än bra! Vi har talare och ledare från fyra världsdelar som kommer att dela med sig av sina erfarenheter och sin vishet, fantastiska människor som har gett upp karriär och hemland för att tjäna Gud och följa honom dit han vill att de ska gå. Vi är otroligt tacksamma att de är med oss och bidrar till denna otroliga succé som MA 2010 kommer att bli!
Nästa vecka slipar vi på de sista detaljerna, sen kör vi!
Det närmar sig kära vänner, det närmar sig...
Från MA-kontoret
genom Ellen
over and out
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)